Luftvägsinfektioner i Sverige
De tre viktigaste luftvägsvirusen sida vid sida — influensa, COVID-19 och RSV — baserat på ECDC ERVISS-data.
Aktuell situation: Influenza
I vecka 15 2026 är aktiviteten för säsongsinfluensa i Sverige låg. Trenden — härledd från klinisk övervakning — sjunker. I en fyraveckorsjämförelse syns en tydlig nedgång.
Klassificeringen bygger på ECDC:s veckovisa ERVISS-rapporter, som bygger på sentinel- och virologidata från Folkhälsomyndigheten; när nationella indikatorer saknas eller är inaktuella används EU-medianen som reserv. Säsongsmässigt når smittvågor i Sverige oftast sin topp mellan januari och mars; aktiviteten är vanligen klart lägre under sommarmånaderna. Hur intensiv en säsong blir beror bland annat på den cirkulerande virusvarianten och befolkningens immunitetsläge.
Aktuell situation: COVID-19
I vecka 15 2026 är aktiviteten för covid-19 i Sverige låg. Trenden — härledd från klinisk övervakning — är stabil.
Klassificeringen bygger på ECDC:s veckovisa ERVISS-rapporter, som bygger på covid-19-indikatorer från Folkhälsomyndigheten; när nationella indikatorer saknas eller är inaktuella används EU-medianen som reserv. Säsongsmässigt når smittvågor i Sverige oftast sin topp under vintern, med enstaka sommarvågor drivna av nya varianter; aktiviteten är vanligen klart lägre under sensommaren och tidig höst mellan vågorna. Hur intensiv en säsong blir beror bland annat på den cirkulerande virusvarianten och befolkningens immunitetsläge.
Aktuell situation: RSV
I vecka 15 2026 är aktiviteten för respiratoriskt syncytialvirus (RSV) i Sverige låg. Trenden — härledd från klinisk övervakning — är stabil. I en fyraveckorsjämförelse syns en tydlig nedgång.
Klassificeringen bygger på ECDC:s veckovisa ERVISS-rapporter, som bygger på RSV-indikatorer från Folkhälsomyndigheten; när nationella indikatorer saknas eller är inaktuella används EU-medianen som reserv. Säsongsmässigt når smittvågor i Sverige oftast sin topp mellan december och februari; aktiviteten är vanligen klart lägre under våren och sommaren. Hur intensiv en säsong blir beror bland annat på den cirkulerande virusvarianten och befolkningens immunitetsläge.
Datakällor och metodik
Den aktuella bilden för Sverige bygger på European Respiratory Virus Surveillance Summary (ERVISS), som publiceras varje vecka av Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Folkhälsomyndigheten är den nationella folkhälsomyndighet som förser ERVISS med data från sentinel-primärvården och virologi. Sverige rapporterar inte alltid ILI-konsultationstal till ERVISS; när nationella ILI-värden saknas använder vi EU-medianen som reserv, så att signalen förblir jämförbar.
ECDC ERVISS
ERVISS är ECDC:s veckovisa paneuropeiska sammanställning för övervakning av influensa, SARS-CoV-2 och RSV. Nationella myndigheter — i Sveriges fall Folkhälsomyndigheten — lämnar in harmoniserade indikatorer varje vecka, som ECDC publicerar i ett standardiserat dataset på torsdagar. Att använda ERVISS istället för varje lands egen portal säkerställer jämförbarhet mellan länder.
ILI/ARI-konsultationstal och positivitet
Folkhälsomyndigheten driver ett sentinelt nätverk av allmänläkarmottagningar som veckovis rapporterar andelen patienter som söker vård för influensaliknande sjukdom (ILI) eller akut luftvägsinfektion (ARI). En del av patienterna provtas och analyseras av referenslaboratorier, vilket ger patogenspecifika positivitetstal för influensa, SARS-CoV-2 och RSV. När svenska ILI-värden saknas eller är inaktuella i ERVISS används EU-medianen som reserv.
Varför denna källa
Kombinationen av konsultationsfrekvens och virologisk positivitet ger en patogenspecifik veckovis incidenssignal (ILI × positivitet / 100). Detta är den europeiska standardmetodiken och ger en mer robust bild än någon av indikatorerna var för sig — konsultationstalen fångar sjukdomsbördan, medan positiviteten bekräftar vilken patogen som driver den.
Kvalitativ klassificering
Kategorierna „låg”, „måttlig” och „hög” följer säsongsbaserade referensvärden och epidemiologiska trösklar, kalibrerade för att motsvara våra klassificeringar för andra länder. Produkten ILI × positivitet / 100 skalas till jämförbara trösklar med divisorn 3, vilket linjerar europeiska sentineltoppar med den konsultationsekvivalenta skala som används på andra håll. Data uppdateras varje vecka när ECDC publicerar den senaste ERVISS-uppdateringen, vanligtvis på torsdagar.
Vanliga frågor
Hur följs den samlade luftvägsaktiviteten i Sverige?
Folkhälsomyndigheten kombinerar laboratoriebekräftade anmälningar, sentinelläkarrapportering, Webbsök-signalen och inläggningsdata till en veckovis bild av luftvägsvirus som täcker influensa, SARS-CoV-2 och RSV. Samma dataström överförs till ECDC:s ERVISS. Resultatet är ett system som beskriver belastningen på primärvård och sjukhus, snarare än ett rått antal sjuka i befolkningen.
Varför är luftvägssäsongen mest intensiv på svenska vintrar?
Svenska vintrar lägger flera faktorer ovanpå varandra. Torr, kall inomhusluft gynnar virusstabilitet och försämrar slemhinnans försvar. Långa, mörka månader innebär förlängd inomhuskontakt. Influensa, RSV, SARS-CoV-2 och en bakgrund av rinovirus och andra endemiska virus cirkulerar ofta samtidigt, vilket ger en karakteristiskt utdragen vinterplatå snarare än en enda smal topp.
Hur jämförs Sverige med andra nordiska länder?
Sveriges vinterbelastning för luftvägsvirus liknar i stort Norges, Finlands och Danmarks. Eftersom alla fyra matar ECDC:s ERVISS på samma tidtabell och med samma metodik är tidtagning och intensitet för deras toppar lätt att läsa i de europeiska dashboardsen. Ledtider och eftersläpningar mellan de nordiska länderna är typiskt små och drivs mer av skolterminer och resor än av klimat.
Hur klassificeras aktivitetsnivåerna i svenska rapporter?
Folkhälsomyndigheten använder kvalitativa nivåer — låg, medel, hög, mycket hög — härledda ur historiska referensintervall för varje indikator. Nivåerna visar om veckans belastning är normal för säsongen, förhöjd eller ovanligt intensiv. ECDC tillämpar motsvarande klassificering så att Sveriges nivå är direkt jämförbar med resten av EU/EES.
Vad driver variation mellan år i Sverige?
Variationen beror på blandningen av cirkulerande influensasubtyper, kvarvarande befolkningsimmunitet, vaccinmatchning, SARS-CoV-2-varianter samt RSV-cirkulation — särskilt där tidigare lågexponeringsår lämnat yngre kohorter mer mottagliga. Folkhälsomyndighetens veckorapporter placerar varje säsong i relation till tidigare referensperioder, vilket är skälet till att de kvalitativa nivåerna väger tyngre än absoluta tal.
